Världens lyckligaste folk. Boklogg 6.
Boken är nu klarläst och nästan färdigställd. Endast några få kommentarer kvar att nämna och självklart en vidare slutsats. Under de senaste sidorna har det varit svårt att se förbi beskrivningar och händelser i boken, då man själv blivit så insatt i sättet författaren har valt att skriva på. Det slutar med att man samlar på sig mängder med bokmärken. Speciellt märks detta på sid 200-299. Jag tror att Lena har haft detta i åtanke, då man i slutet verkligen kände en viss stress till att hitta rätt svar. Dock är svaret inte konkret, och man hittar det först efter att ha stängt boken.
På första sidan av delen som min boklogg går efter (sid 250) så finner jag innehållet mycket viktigt. Man tar upp frågan om hur media riktar sina artiklar och intresseområden för att locka till sig som flest läsare. För vad är viktigt? Antingen är det sådant som man finner sig nära i tid, plats och påverkan. Eller så kanske man borde rikta dagsnyheterna till de mest drabade krigszonerna. Detta kanske inte är nära i plats eller påverkan, men är det verkligen viktigare att veta om kiosken nere på hörnet har köpt in en ny glassort?
Jag tror även att media använder detta för att rikta åt vissa utsatta peroner. Till exempel talar man ofta om mycket brott i förorter för att det är det folk vill höra. Skulle man omvandla de vita lögnerna till ren sanning så skulle nog begreppet segeration inte vara lika starkt.
Strippor (som tas upp lite senare) är också ett väldigt bra exempel på något som bara normaliseras. Att detta därfter ska gämföras med ett lands invandrarpolitik är fruktansvärt. Men jag måste mot min vilja säga att det stämmer i praktiken. Sakerna i bokens exempel som man då skulle normalisera är dock ogämföreliga. Detta för att strippor är någonting dåligt för ett samhälle med tanke på all den förnedring, klassyn och oro som skapas. Däremot om du gämför invandringen med någonting lika givande kan man se många likheter. Om Sverige skulle välja att vara det land som först öppnar sina dörrar, skulle jag inte ha några problem med att vi som samhälle skulle bli förbilder för ett stort antal främlingsfientliga länder. Jag har även inget emot att det landet skulle bli Danmark.
Diskussionen om slöja har pågått länge. Vad den betyder för personen som bär denna kan vara obeskrivelig. Av respekt borde vi medmänniskor helt enkelt acceptera detta. Det har egentligen ingen annan med att göra. Om jag bär ett halsband som för mig är väldigt betydelsefullt borde ingen få komma och tvinga mig att ta av det. Att detta smycke eller tygstycke provoserar denne person så mycket är hans eget problem. Symbolik är av någon anledning väldigt viktigt för vilken person du än möter. Att överhuvudtaget tala om det är löjligt. Vi borde börja se kritiskt på oss själva istället och kanske ifrågasätta varför den kristna tron har så mycket mer förmåner.
Du ser en man bli nedslagen av ett gäng på 3 personer. Ingen reagerar och du måste göra nåt åt saken. Du tar mod till dig och får går emot gänget. Du får dem tillslut att sluta då dem springer iväg. Du märker att offret är nynazist och bär ett stort hakkors över ryggen. Vad gör du?
Anledningen till att detta är svårt att svara på är på grund av skapandet av ett moraliskt dilemma. Man kan tala om detta i evigheter och därmed nämna yttrandefrihet mm. Jag själv skulle nog kanske i alla hast hjälpa denne upp med tanken (rätt åt dig). Men om man ska se på det från ett objektivt perspektiv så inser man snart att om man hatar någon så mycket att man vill slå ned dem på grund av utseende, så är man av denna avsmak själv. Det är ju det nazism går ut på. Men om man ändrar på tankeexperimentet till det mindre extrema, kan det bli ännu svårare. Det behövs inte alltid våld för att göra situationen svår. Det räcker egentligen med en trevlig middag då du plötsligt får veta att en av gästerna är nazist. Vad gör du då?
Världens lyckligaste folk. Boklogg 5.
Det finns många anledningar till främlingsfientlighet. Ett rasistiskt tänkande vet vi att det leder till en sämre insyn i individens personlightet. Faktum är att den direkt förbises. Att ett kandidernade parti sedan använder sig av denna teknik gör inte saken bättre. En sämre invandringssyn blir snabbt ett rasistiskt samhälle. Det får förstås folk att fråga sig själv, När blir jag medborgare och när blir jag accepterad? Men en ännu mer spännande fråga är; När slutar man att vara medborgare?
Ja, för hur var det egentligen? Så fort man som invandrare sätter bollen i krysset blir man plötsligt hur svensk som helst. Men när samma person presterar mindre bra så "beter han sig verkligen inte svenskt".
Det är ju så att vi väljer vilka vi vill utsätta. För någon måste ju ta den platsen. Först så talade man om kvinnor ens var benägna att göra någontning. Sedan fick dem rösträtt och allt löste sig via skipad rättvisa (lyckligtvis). Men svarta kan inte få göra hur dem vill? Man förflyttade alltså själva syndabocken från en grupp till en annan. Detta upprepas ett antal gånger och tar oss sedan till där vi befinner oss idag. Ska man få bära burka? Vi vet liksom flera främlingsfientliga partier i norden att syndabocken kommer flytta runt ännu lite till, så varför inte snabba på processen och på så sätt ha och göra med mindre jobbiga problem, så att man kan ta itu med annat. Vi kan till emepel ta upp frågan om huruvida "herr gåman"ska ha kjol eller inte.
Det är ju så att vi väljer vilka vi vill utsätta. För någon måste ju ta den platsen. Först så talade man om kvinnor ens var benägna att göra någontning. Sedan fick dem rösträtt och allt löste sig via skipad rättvisa (lyckligtvis). Men svarta kan inte få göra hur dem vill? Man förflyttade alltså själva syndabocken från en grupp till en annan. Detta upprepas ett antal gånger och tar oss sedan till där vi befinner oss idag. Ska man få bära burka? Vi vet liksom flera främlingsfientliga partier i norden att syndabocken kommer flytta runt ännu lite till, så varför inte snabba på processen och på så sätt ha och göra med mindre jobbiga problem, så att man kan ta itu med annat. Vi kan till emepel ta upp frågan om huruvida "herr gåman"ska ha kjol eller inte.
Religion är däremot en folkgrupp som "alltid" har varit förföljda och missanpassade i samhället. Eller åtminstånde enligt dem att dem utsätts för förtryck och hot. Jag kan absolut förstå om man som muslim känner sig kränkt för att man inte får bära burka på skolgymnastiken, men inte om någon råkat stava Gud utan stort G. För ar det någon grupp som beter sig främlingsfientliga så är det just religionen. Det finns nedskrivna regler och normer som alla ska följa för att undvika guds fasansfulla straff. Man får inte vara bög, inte ha sex innan giftemål och inte utöva annan religion. Man ansvarar själv för hur man väljer att tolka sin egen religion (som vi talat om tidigare), men tänker man riva upp en media explosion för en serieteckning på en trasig bibel, får man nog förbereda sig.
Nu när jag har läst en ganska stor del av boken så är det dags för annu en rolig beskrivning. "Det är bara att ringa om du behöver hjälp" stod det i mailet Lena fick efter att hennes telefon hade blivit stulen. För visst känner man sig igen sig i att be om hjälp och sedan få ett halvhjärtat försökt tillbaka. Eller att man själv faktiskt är den halvhjärtade stötten. Det är som när man säger "Det är bara att säga till om du behöver hjälp". Det är ju ändå bara ett uttryck, eller? Jag tror att man väljer hur mycket man vill hjälpa beroende på hur mycket man får tillbaks. Danmark resonerar nog likandant när det gäller invandring. Lena gör ett bra jobb som författare när hon beskriver detta som att sitta på en öde ö. Ingen vill hjälpa en. Inte ens när ens liv är ryckt ur ens egna händer. Tänk att dessa småskaliga problem kan förklara en av världens största och komplexa frågor.
Slutligen vill jag åter igen återkomma till språkets betydelse. Jag har tidigare beskrivit både för och nackdelar med språk och hur det påverkar oss, och under sid 127 - 128 införs ett nytt perspektiv. Detta från några som ser världen mer lekfull, enklare (och faktiskt bättere) än vad vi gör. Barn. För vuxna som inte talar varandras språk kan det vara en omöjlighet, men för unga individer med ett mer fantasifullt sinne kan två veckor passera utan att man hinner säga ett dugg. Barn behöver inte språket på samma sätt som vi gör. Om man inte kan prata med sin nya vän får man lösa det genom blickar och lek. Restens tillvägagång är att istället utesluta denna obegåvade skara människor från sin egna bubbla, istället för att ge en chans att lära ut, förstå och lära sig.
Världens lyckligaste folk. Boklogg 4.
Lena beskriver några politiker i hennes bok. Dessa verkar vara ett exempel på någon slags grund för hur boken är utformad. Någonstans bland världens lyckligaste folk så måste det ju ändå finnas en kontroll.källa. Vilka är det annars som styr dessa människor? Vi har ett fantastiskt behov av att ständigt se kritiskt på oss själva och gå till botten med vad som är felet. Det kan dock vara svårt, och än har Lena inte riktigt hittat det abstrakta svaret.
Biblen är ett praktexempel på en källa som ska kunna leda till riktig lycka. Den läses av många, och framför allt så är det en ordentlig fingervisning på hur man ska leva för en stor mängd religiösa. Det finns även dom som helt har valt bort ett (till exempel) kristet liv. Dessa två indelade grupper har skilda åsikter på en ståndpunkt. Det är självklart. Men det finns även många jesus-fantaster som har helt olika syn på gud, fast dessa grundar sina tankar från exakt samma källa. Tolkning av inspirationskällor, ledare, filmer och musik sker helt olika vid olika individers sinnen. Som författaren själv skriver i boken skulle man, om man tog Bibeln på största bokstavliga allvar, inte få bära kläder av olika trådar. Jag tror att tolkning har en stor betydelse för hur vi ser på politik idag. I vissa fall gör partimedlemmar det till och med oklart och sluddrigt vad dem egentligen tycker. Detta för att vi själva endast ska höra det vi vill höra.
En snabb instickare kan behövas då och då under läsperioden av en bok. I detta fall handar det om en miljöbeskrivning som för mig fastnade ganska så direkt. Beskrivningen handler egentligen inte bara om miljö, men också en känsla, en vision.
Vi ser väldigt olika även i vår omgivning, och vad som är guld för den ene kan vara strunt för den andre. På sid 185 befinner sig Lena på ett tvätteri i stan som använder sig av en lokal likt de man ser i amerikanska filmer och serier. Där man sitter väntandes och bara tänker på saker som är utanför det stressiga livet bakom ingången. Uppfattningen jag får av denna beskrivning är egentligen obeskrivlig men boken innehåller ett snyggt försök som tar mig väldigt nära den känslan.
Vi ser väldigt olika även i vår omgivning, och vad som är guld för den ene kan vara strunt för den andre. På sid 185 befinner sig Lena på ett tvätteri i stan som använder sig av en lokal likt de man ser i amerikanska filmer och serier. Där man sitter väntandes och bara tänker på saker som är utanför det stressiga livet bakom ingången. Uppfattningen jag får av denna beskrivning är egentligen obeskrivlig men boken innehåller ett snyggt försök som tar mig väldigt nära den känslan.
Som jag nämnde tidigare, är människor väldigt oense i sina olika positioner. Det finns nog inte någon som kan säga sig ha sån respekt för någon annan grupp, att denne inte ens lägger märke till deras beteende. Vi har åsikter och det är bra enligt mig.
Men vi säger att en värld skapas där alla är som du. Vad skulle hända? Boken svarar att männsikor bråkar. Lika som olika. Jag har precis samma uppfattning om människor och det är nog just det som skapar alla tryckta stämningar, omval och världskrig vi har idag. Men vi får heller inte glömma att bråken någonstans leder till någonting gott. Kanske har vi en sammanhållning som aldrig skulle fungerat om vi innan inte hade haft just ett sådant argument. Man brukar väl säga att kärlek alltid börjar med bråk?
Men vi säger att en värld skapas där alla är som du. Vad skulle hända? Boken svarar att männsikor bråkar. Lika som olika. Jag har precis samma uppfattning om människor och det är nog just det som skapar alla tryckta stämningar, omval och världskrig vi har idag. Men vi får heller inte glömma att bråken någonstans leder till någonting gott. Kanske har vi en sammanhållning som aldrig skulle fungerat om vi innan inte hade haft just ett sådant argument. Man brukar väl säga att kärlek alltid börjar med bråk?
Under hela bokens gång finns ett uttryck som ständigt flyter omring i den främlingsfientliga luften. Ett "Vi och dem tänk". Det är ju ett tema som återkommer hela tiden, vilket är väldigt passande för bokens handling som förklarar begreppet väldigt tydligt. "Vi och dem" finns hos alla och det är väl idag helt normalt? Vi tävlar med varandra, jämför med varandra och umgås med varandra. Men det är först när man följer detta till grunden som det uppstår ett problem. Likt att man kanske inte ska doppa näsan i vaske bara för att man är nyfiken på vad någon sa.
Jag citerar från boken när Lena är påväg hem med bussen; Människor behöver människor.
Jag citerar från boken när Lena är påväg hem med bussen; Människor behöver människor.
Världens lyckligaste folk. Boklogg 3.
När man läser en bok bildas alltid nya tankevägar inom det beskrivna området, och då halva boken är läst är denna gång inte ett undantag. Bokmärken och noteringar görs ständigt och det är ingen idé att rensa. Allt som fångar ens intresse är viktigt och bör inte förkastas. Speciellt när ämnet är så pass centrerat och aktuellt.
Gör som du vill sålänge du gör som jag!
Det här är en klassisk sägning som kanske inte alltid är uttalad direkt. Det är typiskt för svenskar att säga "det spelar ingen roll" eller "den KAN jag ta". Inte "Den VILL jag ha". Men över stora områden hos det största aktörerna finns en oro över att uttrycka sin egen åsikt. Det ironiska är dock att rädslan för konflikter bara leder till en spänning som alltid spricker vid minsta påfrestning.
Prata precis om vad du vill (men prata aldrig om allt det här).
Prata precis om vad du vill (men prata aldrig om allt det här).
Samma sak gäller den korta lilla meningen "Jag är inte rasist men..." Man vill säga någonting som man är så rädd för ska låta rasistiskt i andras öron så därför använder man sig av denna mening. Användbar ibland kanske när man vill ge en hint om att man faktiskt har sådana åsikter. "Din tröja är inte ful men...".
Detta för åter igen till språket och vad det har för betydelse mellan folkgrupper och geografiska begränsningar. Igen svarar jag att språket bör brytas ned och slippa alla onödiga normer.
Vär att nämna är också den såkallade "24 års-regeln". En regel som säger att du endast får gifta dig med en person från ett främmande land om denne fyllt 24 år. Dessutom måste paret tillsammans visa att de har större koppling till Danmark än något annat land i världen. Vem bestämmer den kopplingen och hur stark den är?
Antagligen används detta för att någonstans i ett annat regelvärk säga att giftemålet skall vara i stort sätt omöjligt. Skulle man fråga vilket land jag har mest koppling till så skulle jag minst sagt bli orolig. Visst, båda mina föräldrar är från Sverige och jag känner mig svensk. Men jag saknar det där som sägs kallas total främlingsfientlighet. Jag tycker om musik från Tyskland, har på mig kläder från Italien och pratar flytande engelska.
Man kan säga vad man vill, men att man ska kategorisera ett samhälle till olika länder kommer det bli ett oändligt arbete bara med den första i kön.
Man kan säga vad man vill, men att man ska kategorisera ett samhälle till olika länder kommer det bli ett oändligt arbete bara med den första i kön.
Ett visst parti i boken fann jag väldigt lustigt och paradox. Man beskriver hur ens drömflykting skall vara.
Man ska kunna läsa, vara fullt frisk, komma ensam och inte ha en för stor familj. Vad kommer sen? Kunna det nya språket flytande, vara högt utbildad och ha på sig skjorta? Detta är ungefär vad Danmark kräver utav en invandrare. Men några sidor senare beskrivs definitionen av en invandrare. Någon som; kommer utan någonting alls, vill spränga flygplan, bråkar med andra samt någon som "ser ut" som någonting ovanstående. Det kan vara svårt, och jag förstår om det kommer plötsligt, men vi lever faktiskt i en verklighet.
Det viktigaste av allt att komma ihåg, är att kraven för en flyktng kan uppnås efter en ganska kort tid av lugn i landet. Alla försöker uppnå att smälta in och skaffa sig ett bra och välorganiserat liv. Om detta inte finns i resväskan vid anländning, beror detta på en dröm om att fylla den.
Man ska kunna läsa, vara fullt frisk, komma ensam och inte ha en för stor familj. Vad kommer sen? Kunna det nya språket flytande, vara högt utbildad och ha på sig skjorta? Detta är ungefär vad Danmark kräver utav en invandrare. Men några sidor senare beskrivs definitionen av en invandrare. Någon som; kommer utan någonting alls, vill spränga flygplan, bråkar med andra samt någon som "ser ut" som någonting ovanstående. Det kan vara svårt, och jag förstår om det kommer plötsligt, men vi lever faktiskt i en verklighet.
Det viktigaste av allt att komma ihåg, är att kraven för en flyktng kan uppnås efter en ganska kort tid av lugn i landet. Alla försöker uppnå att smälta in och skaffa sig ett bra och välorganiserat liv. Om detta inte finns i resväskan vid anländning, beror detta på en dröm om att fylla den.
Världens lyckligaste folk. Boklogg 2.
Efter 100 sidor i denna bok har jag bildet mig en klar uppfattning av vad författaren vill berätta i sina ibland korta, men sammanhängande historier om det politiska vardagslivet i Danmark. Jag finner det väldigt märkligt att främlingsfientligheten i detta land är så pass undangömt. Innan denna bok hade jag ej en aning om hur politiska partier betedde sig och hur dess anhängare resonerade. Det nya perspektivet beskriver den "normala" rasismen mycket väl och tanken av att (istället för att direkt ta avstånd) försöka förstå tankegången i det danska samhällets främlingfientliga individer, är från ett studerarperspektiv väldit nytänkande.
"De vietnamesiska båtflycktingarna skulle spridas över landet så att det inte gick och bildade något ghetto någonstans, och de skulle byta ut sina vietnamesiska namn mot islänska nämn." Så lyder en beskrivning från sid 69 i boken och meningen slog mig hårt. Jag tycker att detta var värt att nämna för att man ska kunna tänka ett slag. Ett tvångsbyte av ens namn och att dras från sina bekanta i utbyte mot att leva i "trygghet". Det låter hemskt men detta är vår egen brutala sanning idag. För att kunna kombinera flera kulturer och kanske sitt förflutna med sin framtid, behöver man minnen och bevis ffrån "det äldre jaget". Att radera sitt ursprungliga namn som ens föräldrar gav än, själper hela idén med ett mångkulturellt samhälle. Men den själviska tanken säger tyvärr fortfarande att den egna ideologin är överlägsen och bäst.
Vad gör språk för världen?
Språk är viktigt. Det är det. Men frågan handlar egentligen inte om ord för ord. Det handlar om att kunna tolka varandra för att skapa medkänsla och vänskap. Ord kan alltd blandas ihop. Och tolkningen som sker i boken på sid 87 är ett extremt exempel (Som dessutom är mycket roligt). Det gäller att hitta de få gester som är gemensamma för alla människor världen över och utifrån dom bestämma om omvärlden ska bli ens vän eller fiende. Bryt ned allt vi har att säga om varandra till små enstaka uttryck. Då är vi alla lika på samma plan. Samma nivå.
Men det gäller även att försöka förstå varandra som främlingar. Vill man inte förstå hör man endast det man vill höra och enklaste vägen ut blir då att kalla den andre för idiot och gå därifrån. Språk gör mer än vad vi tror. Bland annat att hjälpa oss hitta en punkt av total gemenskap.
Språk är viktigt. Det är det. Men frågan handlar egentligen inte om ord för ord. Det handlar om att kunna tolka varandra för att skapa medkänsla och vänskap. Ord kan alltd blandas ihop. Och tolkningen som sker i boken på sid 87 är ett extremt exempel (Som dessutom är mycket roligt). Det gäller att hitta de få gester som är gemensamma för alla människor världen över och utifrån dom bestämma om omvärlden ska bli ens vän eller fiende. Bryt ned allt vi har att säga om varandra till små enstaka uttryck. Då är vi alla lika på samma plan. Samma nivå.
Men det gäller även att försöka förstå varandra som främlingar. Vill man inte förstå hör man endast det man vill höra och enklaste vägen ut blir då att kalla den andre för idiot och gå därifrån. Språk gör mer än vad vi tror. Bland annat att hjälpa oss hitta en punkt av total gemenskap.
På tal om språk, är ett språk-test för medborgrskap verkligen lösningen? För mig så verkar det som en fördel att som invandrare lära sig det nya landets språk. Men om detta görs via ett språk-test kommer många peroner att misslyckas vid första försöket som kanske har utförts för tidigt efter flytt. Jag tror inte att språket definierar ett medborgarskap. Invandrare eller ej, men man förstår nog själv vilken nytta och glädje man kan få av att kunna ett nytt språk som är aktuellt kring omgivningen. Läsa tidningen, kommunicera vid matkassan och förstå reklam är prov nog. Några fåtal frågor efter ett liv i ständigt hot kommer uppenbarligen inte att vara varken humanistiskt eller till särskillt stor hjälp. Men frågan varstår att diskuteras.
Världens lyckligaste folk. Boklogg 1.
Jag har nu läst ca 50 sidor av bokens totala 309 blad. Historien tar sats direkt och jag upplever en mycket enkel och behaglig läsupplevelse. Även fast berättelsen beskriver en stor mängd politik, tankar och sociala experiment (vilket är bokens handling) faller den mig i smaken och skapar många tankar som jag här ska försöka beskriva så väl jag kan. Detta är min egen tolkning av Lenas ord.
Till at börja med så blev jag schockad då jag först förstod att huvudpersonen visade sig vara Lena själv som kvinna. Jag hade under hela tiden föreställt mig en manlig karaktär utifrån beskrivningarna jag läst. Kanske hade jag missat en stor poäng, eller så föll jag i fällan av typiska samhällsnormer. Vi pratade om på lektionen i Samhällskunskap, att normer bestämmer våra ageranden i vårt un dermedvetna. Uppenbarligen är detta ett bevis på att kön bestäms i ett tidigt stadie inuti ens huvud. Själv tror jag att detta delvis beror på våran omgivnings mansövertag inom litteratur. När jag tänker efter så läser jag i de flesta fallen om just män. Dock så fungerar vårat samhälle på det viset att det manliga könet dominerar även utanför litteraturen.
Boken beskriver under dessa sidor några få ord som utbyts mellan två individer. Man drar en liknelse från att ha velat låna en stol till ett historiskt event där den ena parten överfallit den andre för land och mark.
Citat: "Ni har tagit Polen, Holland och Belgien. Och nu står du och frågar mig om ni får ta en stol."
Detta är en oroväckande gest då man ser att männsikor faktiskt agerar på liknande sätt. Inte nog med att man skapar ett "Vi och dom" tänk (Som jag senare kommer prata om), man drar paraleller till händelser som ägde rum då man själv kamske inte ens fanns. Historien är altså en stor grund till dagens främlingsfientlighet. Oavsätt var man kommer ifrån eller när man är född så vill man gärna ha en plats där man passar in. Dock leder detta oftast till att man riktar andras trygga hem emot sig.
Vad krävs för att man ska bli accepterad? Självklart en hel del självsäkerhet och en ordentlig ekonomi (enligt den nuvarande dominerande internationella människosynen) , men det kan ju alla skaffa med tiden. Men alla kan uppenbarligen inte bli totalt accepterade. Vad som tyvärr kanske är nödvändigt är en framgångsrik bakgrund. Lena tar upp en mängd exempel som tillslut ska skapa kända profiler som Madonna och Hitler.
Jag tycker att det är orättvist att förutsättnigar för den bästa framtiden framstår vid födseln. Varje människa ska enligt mig ha en chans att bli den man vill bli och trivs med att vara.
Som svar på Lenas fråga; Vilken skillnad kan en männsika göra? Så vill jag svara med vilken som helst. En männsika, kan tro (det eller ej), ändra en hel nation, en hel världsbild och mäktigast av allt; sig själv. Detta är någonting som inte ens de mest främlingsfientliga kan säga emot.
Jag tycker att det är orättvist att förutsättnigar för den bästa framtiden framstår vid födseln. Varje människa ska enligt mig ha en chans att bli den man vill bli och trivs med att vara.
Som svar på Lenas fråga; Vilken skillnad kan en männsika göra? Så vill jag svara med vilken som helst. En männsika, kan tro (det eller ej), ändra en hel nation, en hel världsbild och mäktigast av allt; sig själv. Detta är någonting som inte ens de mest främlingsfientliga kan säga emot.
Presentation av boken; Världens lyckligaste folk.
Jag ska nu under en period föra läslogg över boken som vi ska läsa i samhällskunskap 2. Boken som uppgiften cirkulerar kring handlar om Lena som bosäter sig i Danmark för att få reda på vad som gör danskarna till just världens mest lyckliga männsikor. Stämmer det?, vem har bestämt det?, och vad innebär "lycklig"? Det återstår att se i min följande läsperiod. Under läsningen har jag även i åtanke, en fråga som som ifrågasätter varför Danmark ser ut som det gör idag, och min gissning är att detta land och dess ideologier bara är en spegelbild utav resten av världen.
